Nicole och Sandra, you make days <3<3

Igår var det solsken och jag mådde bra. Jag kände mig harmonisk, pigg och allert.
Jag tänkte inte på de så mycket förräns på engelskan, jag märkte att jag inte höll på att kvävas av tråkighet.
Så började fundera på varför jag mådde som jag mådde och kom fram till att det var helt korkat att jag tänkte på det.
Jag gjorde det nämligen av gammal vana och förr har jag i det flesta fall varit så frustrerad över att inte komma på varför att jag glömt bort att njuta av stunden.
Jag kom då fram till att det var bättre att jag bara var glad för att jag kände som jag gjorde. Carpe diem.
Varför smutsa ner det vackra med tomt tänkande?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback