Give me life again, make breath för no reason.
Slog i ögonbrynet i pojkvänsben.
Hur det nu gick till.
Satt och lipade ett bra tag.
Dunkar i högra delen utav huvudet, usch.
Imorgon ska man jobba också galet otaggad.
Jag måste hitta nytt :O
Fann ett jobb som ambassdör för ett företag som jag glömt namnet på. Kundkontakt, intervjuer, försäljning!! Jag blev så lycklig. Fast självklart måste man ha fyllt 18 och det gör ju inte jag förräns i Mars :(. Jag ville så gärna.
Jag bävar vareviga gång jag ska bege mig till McDonalds. Jag ogillar verkligen det där stället. Kollegorna är väl okej, inte träffat någon som det klickat med rejält. Kunderna är stammisar och otrevliga. Jag säljer snabbmat :(. Usch, jag vill bidra med något annat än övervikt och diabetes till samhället. Jag vill göra något som känns betydelsefullt.
Jag är fattig, har ett skit jobb, har valt fel utbildning och är kvar i en tidig tvåtusentalsdepression.
Min livs temasånger sägs vara "Creep" och "Comfortably numb"...
http://www.youtube.com/watch?v=nxpblnsJEWM
http://www.youtube.com/watch?v=tkJNyQfAprY
Jag orkar inte med det här. Jag vet jag är bara 17 år, snart 18 och livet har inte ens börjat. Vad vet jag? kanske är jag den som siktar för högt, talar som om min tid runnit ut. Dock försvinner mycket mening i tillvaron när det känns som det mest betydelse fulla jag gör är att FÖRSÖKA prestera bra i skolan. What's upp with that?
Mitt hår var fluffigt och slingat...Amazing :O
"Do you see the anxiety in me? how it's ripping pieces of me, I hold upp slices of meat infront of your eyes. Am I not close enough or are you just blind, I might have forgotten to pull up the switch. But it smells, it dripps. This rotten blood. Is it not drowning you, the way it's drowning me? Am I so alone? am I so invicible?"
Hur det nu gick till.
Satt och lipade ett bra tag.
Dunkar i högra delen utav huvudet, usch.
Imorgon ska man jobba också galet otaggad.
Jag måste hitta nytt :O
Fann ett jobb som ambassdör för ett företag som jag glömt namnet på. Kundkontakt, intervjuer, försäljning!! Jag blev så lycklig. Fast självklart måste man ha fyllt 18 och det gör ju inte jag förräns i Mars :(. Jag ville så gärna.
Jag bävar vareviga gång jag ska bege mig till McDonalds. Jag ogillar verkligen det där stället. Kollegorna är väl okej, inte träffat någon som det klickat med rejält. Kunderna är stammisar och otrevliga. Jag säljer snabbmat :(. Usch, jag vill bidra med något annat än övervikt och diabetes till samhället. Jag vill göra något som känns betydelsefullt.
Jag är fattig, har ett skit jobb, har valt fel utbildning och är kvar i en tidig tvåtusentalsdepression.
Min livs temasånger sägs vara "Creep" och "Comfortably numb"...
http://www.youtube.com/watch?v=nxpblnsJEWM
http://www.youtube.com/watch?v=tkJNyQfAprY
Jag orkar inte med det här. Jag vet jag är bara 17 år, snart 18 och livet har inte ens börjat. Vad vet jag? kanske är jag den som siktar för högt, talar som om min tid runnit ut. Dock försvinner mycket mening i tillvaron när det känns som det mest betydelse fulla jag gör är att FÖRSÖKA prestera bra i skolan. What's upp with that?
Mitt hår var fluffigt och slingat...Amazing :O
"Do you see the anxiety in me? how it's ripping pieces of me, I hold upp slices of meat infront of your eyes. Am I not close enough or are you just blind, I might have forgotten to pull up the switch. But it smells, it dripps. This rotten blood. Is it not drowning you, the way it's drowning me? Am I so alone? am I so invicible?"
Kommentarer
Trackback