It only hurts when I laugh

Ser du hur det går de rädda, låtsas att allt är så perfekt.
Huvudet högt buret ett gömt leende.
-Haha. Skrattade hon.
Han ökade stegen. Där går dom de rädda.
Vem vill visa smärta? vem vågar stryka ett krossat hjärta?
Tystnaden viskar deras namn.
De där rädda, de som låtsas att allt är perfekt. Ingen vill kännas vid.
De försöker för mycket. Hon skakar på huvudet där han går förbi.
- Vem fan e du?
Hon skakar på huvudet han ler.
Allt är perfekt. Hon ler, så härligt hon har det.
Så jävla rädda de är dom där. De som aldrig vågat visa.
Fönster öppnas stängs. Dörrar. Någon försöker andas.
Ser du hur de går de där rädda, låtsas att allt är så perfekt...

---

I
Hörde ni någonsin att alla andra också skrek?
De vrålade omkring er. Hur kunde ni skrika så?
Mina lungor bedövades då jag bara försökte och jag var tyst.
De gjorde för ont att skrika, de gick inte att överrösta er, för de var alltid ni som mådde värst.
Varför såg ni mig aldrig i ögonen?
inte ens när jag stirrade på er i ren skräck, så fanns jag där.
Jag grät en gång tjöt jag så tårarna sprutade. Du sa att det var okej att det var okej att gråta.
Att de skulle sluta göra ont.
De slutade inte göra ont.
Nu har ni slutat många av er har dämpat sina vrål. Jag står framför er och jag gallskriker.
Varför FAN ser ni mig inte för?

II
De dör barn i aids som skriker högre än mig.
De finns de som tystnade, de som började må bättre. Nu märker ni genast när de inte är överlyckliga.
Ni vill ha dem överlyckliga.

III
Jag höll jämn nivå. Min skrik existerar aldrig riktigt, dom har aldrig styrkan att ta sig ut, att verkligen visa sig.
Jag håller jämn nivå och de är lättare att hantera dom med riktiga problem.

Läste min gamla "dagbok". Svag är vad jag är.

Min vän. Jag har varit arg på dig, oroat mig, jag har gråtit natt efter natt. Jag SAKNAR dig. Mitt inre är ett svart hål utav saknad. För du är en del av mig en otroligt stor del av mig. Jag gråter inte om nätterna, det finns inga tårar kvar. Jag ligger och skakar. Sen i mars har jag haft Kom änglar på mp3:n. För det är din låt. Du älskar den. Om du åker tillbaka till Jävla fucking Linköping så ska jag spela den för dig. För om du är där så vet jag att vi får prata vi får träffas. Jag har dig helst här, det går inte så då vill jag att du ska vara där. Nu är du borta och alla oroar sig. :'( Jag älskar dig, alltid det vet du! 2006-08-20 12:01:54

http://www.youtube.com/watch?v=-wrfc1N38CI

Lyssnade på Slipknot idag =) Wait and bleed
De första låten som jag hörde during my tönt days som fick mig att förstå att dom faktiskt är bra :D

http://www.youtube.com/watch?v=TWnLJnbMUz0

How the hell did I get here?
Something about this, so very wrong
I have to laugh out loud,
I wish I didn't like this
Is it a dream or a memory?

Tänk att höra den jäveln live :O Önsketänkande perhaps...

Trött, Trött, Trött idag.
Sov inte så mycket i natt. Pratade med min Tobias i telefonen.
Har du sådana saker du går och ältar? Sådant du inte KAN släppa? du försöker att trycka undan det... 
Varje gång du påminns så mår du både fysiskt och psykiskt illa.
Har något sådant? som du burit på så länge att de gör konstant ont, som du aldrig vågat berätta men så gärna velat säga.
De blir så töntigt för när man förstår, när man vill(?) berätta de så fastnar det.
När jag SATT PÅ BUSSEN.
En gång så såg jag EN PAPEGOJA.
De är så frustrerande och man bir så arg och de blir långa perioder då man håller andan för man vågar inte säga det.
För i slutändan, vissa saker måste man uppleva för att förstå hur ont de gör...Jag är rädd för att du ska döma mig.
Sen säger man det. Man påminns mer än någonsin och sen gråter man som en liten tönt. 
Och man sover för lite för de finns där mer påtagligt en någonsin, de är återupplevt rent emotionellt och de gör så ont.
Nicole kan utläsa av två sms att jag var ganska off idag. De känns härligt att jag har sådana vänner...De som bara vet.
Och nu har de fastnat och jag kan inte bli av med det för de finns där, jag vill glömma men de finns där.
Sättet jag sa det på sättet jag säger det på. För varje stavelse gör ont och jag säger det hackigt. För jag hatar att prata, jag hatar att prata om det. För inget någon säger kommer göra att det aldrig har hänt. Och man måste andas efter varje mening...Efter varje mening för att inte drunkna.
De går inte att formulera. Som om ens ordförråd plötsligt fått otroliga brister.
Jag tänker inte berätta igen vad jag sa, jag tänker inte berätta för någon. För jag hatar att gråta.

http://www.youtube.com/watch?v=AlY3NG16rkU