I am not here, I'm not listening, I'm in my head, and I'm spinning
NEJNEJNEJNEJENEJENEJENEJENEJNEJNEJNEJ
Som jag sagt förut, Jag hatar när människor frågar om allt är bra. Nej, är svaret på det. Jag brukade svara mycket är bra, inte allt.
Jag kan inte säga det längre. Kan inte bara undvika frågan "hur mår du?" I alla dess former? För jag vill inte svara, jag kan inte svara, jag klarar inte av att svara: Sanningsenligt.
Jag frågar inte dig, så fråga inte mig. Jag vill inte att ni ska fråga för att ni bryr er, jag vill inte att ni ska fråga av hövlighet, jag vill inte ha det som en mot fråga. FRÅGA INTE HUR JAG MÅR.
Never again build my life around another.
Håller jag på att bli den underlägsna? Snälla, säg att jag har fel. Jag börjar stöta ifrån. Samma våglängd? helst vill jag bara se ner på er alla, jag vill ha makten.
Det är bara det att jag har ont, ont så ont. Only the rain prevented me from walking closer to the edge. Only the rain and som hidden sense kept my hands from clasping air, my lungs from gasping.
Sanning kommer i svart och vitt. Talspråket är en gråzon.
Frågan följer!
Är du emo?
Om du undrar om jag har svartrosa hår och snelugg, lyssnar på joydivision hänger i centraltrappen och har sönder skurna armar. Så är svaret nej.
Som jag skrivit i tidigare inlägg. Om nu eventuella läsare inte förstår att psykiskt illamående är något som kan drabba vem som helst så bör denna blogg inte läsas på ett tag. Jag vill inte bli placerad i ett fack där jag ses som något jag varken är eller står för.
Så undrare1 vet ens vad emo står för?