It only hurts when I laugh

Jag har en blogg och jag skriver i den.
Jag har ett jobb och jag jobbar på.
Jag har en skola som jag går i.
Jag har ett liv som jag inte lever.

Sometimes I wonder, should I have fought?

Dessa melodramtiska gråtattacker. Det börjar med syrebrist och jag kippar och det gör ont.
Så gråter jag, jag gråter tills jag skriker, jag skriker tills rösten sviker. Grabbar tag i dörrkarmen för att inte falla ihop. Har jag någon stolthet kvar?


Medans det bedövade inre övergår i tomhet.
 
Jag-form betyder inte jag. Det kan vara en rip-off. Livet är en jävla rip-off.


Searching for nothing. Wondering if I'll change. I'm trying everything
But everything still stays the same. I thought if I showed you I could fly. Wouldn't need anyone by my side
Now I'm running backwards. With broken wings I know I'll die



Idag har jag förstått. Jag har fattat, om jag uppnåt något, det vet jag inte. Jag har bara förstått.

Tusen frågor, inga svar.
För jag frågar alltid, visst gör jag det?
Ja, du ser.
Jag ställer så många frågor, hela tiden.
Det enda jag förstår är innebörden av denna väl använda fras.


Inconsolable is this what I am? Oh, how can it be? how did I go this far? and all the questions.
Oh, can't you see I have an answer.
Inconsolable I torn down the walls for you, for you and you and you oh, you damn it! How the hell can you not see it?
Inconsolable I was numb, I was empty and I was used to it. I let my gard down. I let my gard down and I let you see me, for short periods of time.
Inconsolable Now I can't build them up. I'm to close to the edge and I can not build them up.

Gång efter gång och jag försöker säga det. "Mitt ansikte är alldeles svullet"
- Hur kommer det sig?
- Det blir så.

Du knackar på och jag släpper inte in dig. Varför? du måste ta mig med våld, bryta dig igenom innan muren återigen blir för stark. Krossa mig, jag har redan fallit i bitar.

"Jag är hes hela tiden."
- Håller du på att bli sjuk?

Du vet ibland sitter det i huvudet, när man mått dåligt ett bra tag, man fastnar.

Det är inte så den här gången. För jag vill må bra, jag vill verkligen och det går inte! hur fan kan det inte gå? Jag kände mig så stark och det faller isär.

För jag springer i kylan och jag har alltid för lite kläder på mig. Det oskyldigt vita har blivit grått. Jag har blivit blind. Jag ser allt så klart. Jag har blivit blind.

Konstant kippande efter luft. Jag lever på din närhet och jag minns inget.

Jag förstår inte själv. Djupsinnigt är vad jag behöver, någon som reder ut allt där inne, någon som förstår sig på.

Jag förstår inte själv. Ge mig det ytliga. Slå mig sönder och samman och håll mig sedan närmare än någonsin förut.

Konstant kippande efter luft. Jag bryr mig inte. Jag bryr mig inte. Jag bryr mig inte.

Jag har blivit den jag var då, då jag inte brydde mig. Denna patetiska varelse som jag lyckades fly från, den som inte brydde sig.

Det är värre nu, åh älskade. Den här gången gick det fortare än sist. Den här gången tvivlade jag på min styrka, den här gången insåg jag att jag är svag.
Det är bilder i huvudet. Det är känslan av att falla. Det är händer runt räcket. Jag måste gå ut med hunden! Jag vill ha något mer.

Någon som säger att jag inte blivit som förut. Det finns inte.