För jag visste och jag vet än. Ni var alltid lite bättre än mig. Ni är alltid lite bättre än mig.
Och så försöker man minnas sig själv, precis, som man aldrig riktigt var.
En tyst önskan att än en gång känna dofterna, höra skratten ifrån de som valde en.
Se in i ögonen på läraren som trodde på en,
- Han hette Siddharta!
Kalla kårar letar sig upp längs ryggraden när ekot av hans hesskrikna röst en sista gång dör ut.
Och det vandrar människor i korridorerna där jag en gång var ett barn.
Take me back, take me back, take me back...
En tyst önskan att än en gång känna dofterna, höra skratten ifrån de som valde en.
Se in i ögonen på läraren som trodde på en,
- Han hette Siddharta!
Kalla kårar letar sig upp längs ryggraden när ekot av hans hesskrikna röst en sista gång dör ut.
Och det vandrar människor i korridorerna där jag en gång var ett barn.
Kommentarer
Trackback