It only hurts when I laugh

Jag läste om en som grät.


Och jag ville också gråta, som jag gjorde förut, jag ville ha tillbaka ångesten som kom i attacker där man grät och skrek, där man kände.

Nu sitter jag där och försöker berätta, ingen ser ingen lyssnar, inte ens jag själv. Orden kommer som stötar stockar sig i halsen. Varje tanke, varje ord, bokstav, formulering. Tar emot som att jag sprungit in i en betongvägg. Och blodet och tårarna som skulle funnits på utsidan samlas inombords. lägger sig som tjocka hinnor i min själ. Och jag försöker känna, jag kan inte känna. Och jag fortsätter säga att det var aldrig orden som skar i mig. 


Then daddy said off course you've been hurting to. You just never talked about it. And a brickwall fell down on me.